Du ska inte träna som utespelare (Mellan stolparna, del 3)

---

Du ska inte träna som utespelare.

I det förra inlägget fokuserade jag på fyra egenskaper
• speluppfatttning,
• teknik,
• koordination och
• reakion

Innan Du fortsätter läsa så bjuder jag här på dagens artikel knutet till detta tema. Läs gärna Mattias Anderssons intervju på SVT Sports Handbollsblogg.

Vad är viktigast för en målvakt i dag – positionering, fysik, spelförståelse eller ngt annat?
En kombination av den mentala biten, spelförståelse, explosivitet och rörelsesnabbhet (se Peric).

Speluppfattning

Speluppfattning (spelförståelse) är den centrala biten. Det finns förstås den övergripande taktiska kunskapen och sedan det detaljerade – en målvakt bör ha en bra förståelse av grenens biomekanik. Detta låter konstigt, men är enkelt; det handlar om hurdana skott en spelare kan ta avseende deras postition, rikting, hastighet. Tillämpad fysik, liksom. Denna kunskap hjälper målvakten att alltid placera sig optimalt i förhållande till kastande spelare.

Det gäller att ha koll på det psykologiska; hur reagerar spelaren när hans synfält täcks, hurdana skott vill han helst ta, hur agerar han i ett pressat läge där han måste hitta alternativ? Detta sker med observationer av spelare och något jag omtalade i förra inlägget – en snabbanalys, som ska ske efter varje räddad eller missad boll, i syfte att förstärka/framtvinga den mentala bilden av rätt aktion i nästa läge.

Den mentala tuffheten och kunskapen är också viktigt. Hur reagerar spelaren om Du utmanar honom? Blir han frustrerad och glömmer lagspelet bara för att komma på skott i syfte att nolla Dig? Sedan finns ännu biten om att styra och lära försvaret som jag tar upp i min nästa tes och att öppna spelet efter räddning, som jag inte kommer att tangera i dom här tio teserna.

Teknik

Målvakten använder hela sin kropp för att parera. I de flesta fall greppar Du inte bollen kontrollerat, utan placerar en maximal del av din kroppsyta mellan bollens sannolika färdkurva och målet. Detta illustreras mycket tydligt i att bollen sällan träffar dig på bottnen av handflatan. Här behövs olika tekniker för att nyttja så stor yta som möjligt för olika skott i olika lägen. Hatten lyfts här till Vanja Radic, som gjort mycket fint audiovisuellt material om olika tekniker. Här är ett mycket viktigt exempel.

Läs gärna Vanjas fullständiga artikel ”Proper foot position in low save reaction.”

Koordination, reaktion

Den kraft Du behöver för räddningar ska Du producera flere gånger snabbare än utespelare och den koordination mellan öga, hand, ben Du behöver är mycket finare än utespelarnas. Du har en yta på ca 0,75 m² och ska täcka en yta på 6 m². Av detta följer att Du ska kunna följa spelaren snabbt i sidled samtidigt som Du håller god grundställning och täcker målet. För detta krävs övningar i fotarbete. Eftersom Du inte kan fälla Dina armar utan måste använda dem för att täcka, så blir bålstyrkan avgörande. I rörelse sidled är det bålen som håller Dig reslig och möjliggör fristående armrörelse. Bålstyrkan blir ännu mera avgörande på avslut med inhopp från sex meter där t.ex. spelaren fintar Dig, lägger en skruv, men där Du ändå vrider Din fot ivägen för bollen och sparkar bort den med stortån. En god bålstyrka möjliggör reaktioner i varje riktning i alla kroppspositioner.

Reaktion handlar om att sätta kroppen ivägen för bollens sannolika bana i det ögonblick där Du ser att spelaren inte längre påverka den nästan släppta bollen. I stället för att tala om snabbhet borde vi tala om explosivitet. Du jobbar med reaktionstider som alltid skulle resultera i fuskstart i löpning. Det gäller alltså att producera maximal styrka under kortaste möjliga tid och ha en väldigt kontrollerad rörelse. Att nå god kräver tusentals upprepningar. Först då när rörelsen är automatiserad kan Du påbörja den när Du känner igen ett mönster. Detta mönster Du känner igen är oftast en kombination av spelarens position, riktning, armrörelse, hans valmöjligheter som Du redan analyserat och Din egen position och rörelse.

Samma gäller för skott där Du har större reaktionstid och där Du tar Ditt eget hörn. Kommer kastet vid nio meter, så har Du faktiskt tid att reagera först när bollen (nästan) lämnat spelarens handen. När Du sätter kroppen i vägen för bollen nyttjar Du explosiv styrka. Rörelsemönstret Du nyttjar är en tillämpning av inlärda grundtekniker. Reaktionsmomentet i dom här räddningarna kommer då Du väljer hörnet och förstås från de lägen där bollen studsar i blocket, men Du räddar den från motsatt hörn med andra handen eller foten, som Du ”lämnat bakom Dig”.

Vad ska tränas?

Tränare! Om Du inte gjort det vid förra inlägget, så ska Du nu läsa Mats Olssons artikel Individualisation of Goalkeeper Training i EHF Periodical 01/2003. Övningsmoment i slutet!

Jag välkomnar diskussion och debatt kring ämnet. Kom gärna med en kommentar i fältet nedan eller kör på Klibba.Com där målvakter nu är i fokus.